Glasets historia - fördjupning

Glasets historik – från glödande sand till dagens fönster

Glas har följt människan i flera tusen år, från mystiska smycken i bronsålderns Mellanöstern till dagens högteknologiska fönster i skyskrapor. Historien är fylld av upptäckter, slumpmässiga genombrott och mästare som förfinat teknikerna. Och mitt i denna resa står fönsterglaset – det glas som glasmästare i generationer format, monterat och förfinat i våra hem och byggnader.

Från obsidian till tillverkat glas (ca 4000–1500 f.Kr.)

Långt innan någon tänkte på fönster använde människor naturligt glas. Obsidian, som bildas vid vulkanutbrott, gav skarpa eggar till redskap. Men det verkliga startskottet kom i Mesopotamien och Egypten där man omkring 2000 f.Kr. lärde sig framställa glas av sand, soda och kalk. Resultatet blev glaspärlor, amuletter och små kärl. De var exklusiva föremål – både symboler för makt och fascinerande konstverk.

Glasblåsningens revolution (ca 50 f.Kr. – 200 e.Kr.)

Det stora språnget skedde när glasblåsarpipan uppfanns omkring 50 f.Kr. i östra Medelhavet. Tekniken gjorde det möjligt att blåsa glasmassan till tunna, jämna former. I Romarriket spreds metoden snabbt, och plötsligt kunde man framställa glasföremål billigare och i större skala. För första gången började man också experimentera med enklare fönsterglas – små, något grumliga rutor som släppte in ljus i romerska badhus och villor.

Medeltiden: skogs­glas och kyrkofönster (ca 800–1500)

När antiken föll tillbaka tappade Västeuropa mycket av den avancerade tekniken. Men i Mellanöstern och Bysans fortsatte glaset att utvecklas. I nordeuropeiska skogar uppstod ett enklare ”skogsglas”, framställt med träaska. Färgen blev ofta grönaktig, men materialet var hållbart och användbart.

Under samma tid växte katedralernas glasmosaiker fram. Färgade glasbitar fogades samman i blyinfattningar och skapade bibliska berättelser i ljus. Det var fortfarande långt till klara fönsterrutor i bostäder, men glaset började få en självklar plats i byggnadskonsten.

Renässans och Venedigs hemligheter (ca 1400–1600)

I Italien, särskilt på ön Murano i Venedig, förfinades glasblåsningen. Där utvecklades tekniker för kristallklart glas – nästan helt utan färgton. Venetianska mästare höll sina recept hemliga, och deras produkter blev eftertraktade över hela Europa. Samtidigt sprids nya metoder för planglas, bland annat ”crown glass”, där en glasblåsare spinner upp en skiva som sedan delas i mindre rutor. Det blev början till det fönsterglas som glasmästare kunde skära och sätta in i ramar.

1600–1700: blyglas och större rutor

I slutet av 1600-talet introducerades blyglas i England. Genom att blanda in blyoxid fick man glas som var både klarare och lättare att bearbeta. Det blev en succé för konstglas, men även för dekorativa fönster.

Under 1700-talet växte Europas glasindustri, och nya tekniker för cylinder- och bladglas gjorde det möjligt att producera större fönsterrutor. I Sverige grundades de första stora glasbruken, som Kosta 1742, och lade grunden till det som senare skulle kallas Glasriket.

1800-talet: industrialisering och vardagsglas

Med industrialiseringen tog glaset ännu ett språng. Mekaniska valsar och gjutmetoder gjorde det möjligt att tillverka glas i stora serier. Byggnader som Crystal Palace i London (1851) visade på glasets nya möjligheter: enorma ytor av ljusgenomsläppligt material.

Samtidigt blev fönsterglas mer tillgängligt för vanligt folk. I Sverige var fönsterrutor länge en dyrbarhet som ibland flyttades med när ägarna bytte bostad. Men under 1800-talet började glasrutor spridas till gårdar och stugor i allt större utsträckning.

1900-talets innovationer: säkerhet och isolering

Vid sekelskiftet 1900 hade fönsterglas blivit vardagsvara, men behoven växte. Säkerhetsglas utvecklades – först härdat glas som spricker i små ofarliga bitar, sedan laminerat glas med plastskikt som håller ihop rutan vid brott.

På 1930-talet började man också experimentera med isolerglas: två eller flera rutor med luft eller gas mellan, vilket förbättrade värmeisoleringen. För glasmästaren innebar detta en helt ny dimension av teknik och montage.

1950-talet: floatglaset förändrar allt

Ett av de största tekniska genombrotten i modern tid kom på 1950-talet. Pilkington-metoden, eller floatglasprocessen, gjorde det möjligt att producera perfekt plana glasytor genom att låta smält glas flyta på ett bad av flytande tenn. Resultatet blev billigt, homogent och optiskt klart glas – standarden för nästan allt fönsterglas vi ser idag.

Nutid: avancerade glas för en ny tid

Idag är glas mycket mer än bara fönster. Det finns energiglas som håller värmen inne, solskyddsglas som filtrerar bort strålar, bullerdämpande glas för stadsmiljöer och brandsäkra glas för offentliga byggnader. Vi har även elektroniskt styrda glas som kan mörkna eller ljusna med en knapptryckning.

Glasmästaren arbetar nu inte bara med att skära och montera rutor, utan med hela byggnadens energieffektivitet, säkerhet och estetik. Från små vindögon till glasade skyskrapor har glaset blivit ett material som både formar våra städer och vårt sätt att leva.

Tidslinje – glasets milstolpar

Denna resa visar hur glaset, särskilt fönsterglaset, har utvecklats från dyrbara små rutor till vardagligt – och samtidigt högteknologiskt – byggmaterial. För glasmästaren har arbetet förändrats i grunden, men fascinationen för glasets unika egenskaper är densamma nu som för flera tusen år sedan.

Källmaterial

Svenska verk

• Bo Adamsson, Harry E. Backham, Glas i hus, Berlingska Boktryckeriet 1975

• Ingemar Lundkvist, När husen fick glasögon, Carlsson Bokförlag 1988

• Lars-Olof Löf, Lars Thor, Resa till glaset, Carlsson Bokförlag 1986

• Olof Antell, Fönsterhistorik och råd vid renovering, Nyströms tryckeri AB 1994

• J.E. Anderbjörk, Glas och glasbygd, Bonniers förlag 1966

• Karl-Gustav Färdig, Sveriges Glasindustri, Engwall och Stråhle AB 1949

• Rune Persson, Glasteknik, CE Fritzes Bokförlag 1971

• Ur glasets historia, Bröderna Lindström Boktryckeri 1942

• Elisa Steenberg, Bo Simmingsköld, Glas, Natur och Kultur 1958

Internationella och digitala källor

• History of Glass, Wikipedia (engelska, franska, tyska, italienska versionerna)

• Glass from Islamic Lands, The Metropolitan Museum of Art, New York

• Pilkington Float Glass Process, Pilkington/NSG Group

• History of Murano Glass, Consorzio Promovetro Murano (Italien)

• Skandinavisk glashistoria, Glasbranschföreningen (Sverige)

• The Crystal Palace and the Great Exhibition, UK National Archives

• Kosta Boda – History, Kosta Boda AB

Krebs Glasmästeri AB, Huvudkontor Sibblevägen  48, 14792  Grödinge, org.nr 559512-9981